Jag är så sjukt trött, för en gångs skull. Men det känns inte riktigt okej att sova innan åtta. Då lär jag verkligen få dygnet ännu mer felvridet. Vadhädan denna sjukliga trötthet?

Natten till igår fick jag ihop runt tre timmars sömn. Med paus för mardrömmar i mitten. Kanonkul. Fucking minus i toasters. Sen gick jag upp vid halv sex för att ta tåget mot Vara och ta hand om de fyrfota djuren en sväng för att sedan återvända till den småländska luften. Alright. Vi var på invigningen av Spira på kvällen. Eller var på och var på, vi tittade på invigningen av Spira. Bron var smockfull med folk så vi tog oss upp på taket på JTH istället för att försöka se något alls. And we did. Fast det var inte sådär särskilt spännande. Eller så är jag bara inte kulturell nog, vem vet?

Senare på kvällen satt grabbarna och spelade magic. Jag var bisittaren som hela tiden lät bli att ställa dumma frågor, även om en och annan råkade undslippa. Jag blev dock inte väldigt upplyst. Kvällen fortsatte med mer dricka, dart, tv-spel och DR. Horrible. Plötsligt vart klockan apmycket. Jag trodde jag somnade vid halv fem, men så var tydligen inte fallet, efter fem var visst närmare sanningen. Crap. Klockan ringde igen vid 7. Trött som aset upp, på med stallkläderna och sticka till jobbet. Glömde mössan, glömde matlådan. Not cool, som Gru skulle ha sagt. Inte nog med att jag frusit, jag har fått gå hungrig hela dagen också. Är det fortfarande ett I-landsproblem?