Jag spenderar mycket av min tid med att oroa mig för saker. Det är både stort och smått, saker som berör mig direkt och indirekt, saker jag kan göra något åt och saker som ligger utanför min kontroll. Jag brukar få höra att jag är nojjig, men det har hittills varit befogat oftare än vad det varit obefogat. Problemet kan nog vara att jag inte släpper saker när det är över, utan oron ligger kvar. Tyvärr kan det även stanna även om det varit obefogat, det ligger liksom latent tills det kan passa på att dyka upp nästa gång.

Idag känner jag en oerhörd oro. Jag borde ha kontroll, men jag är inte säker på att jag har det. Därför tänker jag ta till precautions i så stor utsträckning som möjligt. Det måste gå bra.