Idag har jag hittills hunnit läsa ett tiotal statusuppdateringar på facebook i stil med "Grattis Sverige", "Har den äran på Dagen Sverige <3 <3 <3" och "Idag firar vi nationaldagen". Va? Grattis till vadå, vad är det vi firar? Nä, nationaldagen är nog överskattat. Hur vet vi att det hade blivit så mycket sämre om Kalmarunionen hade kvarstått? Firar vi att Gustav Vasa tillträdde som kung när han sedan var ansvarig för fler människors död och landsflykt eftersom han inte alltid var en särskilt trevlig regent eller firar vi att Gustav Vasa var den som genom reformationer gjorde staten mäktigare än kyrkan och således frigjorde sig från påven men också skapade en hord av fattiga och tiggare när kyrkornas skolor och skyddsnät försvann?

Ja inte vet jag...

Jösses, jag är sjukt yr just nu. Jag gissar att det beror på att jag är så sjukt trött. Särskilt som det initialt var två skrivfel i andra meningen på det här inlägget.

Vi hade möhippa för Anela igår och jag var visserligen nykter men är sleten så det skriker om det. Vid fem imorse parkerade jag Elaines Silvia på mors och fars gårdsplan, vid nio ringde klockan så jag skulle komma med tåget tillbaka hem. Möhippan var supertrevlig i alla fall, och jag hade roligt även om jag var ganska trött efter att ha jobbat på förmiddagen.

När jag kom hem förut var jag svintrött, och hungrig! Fick bli mat direkt, men jag vågade inte sova något eftersom jag nog aldrig hade kunnat vakna till liv och vara någotsånär vid mina sinnes fulla bruk när vi skulle ha möte med Bläck. Utan jag kämpade med att hålla mig vaken. På mötet var det desto lättare att hålla sig vaken. Nu däremot är jag vääääldigt trött. Vi ska se film. Skräckfilm sägs det. Jag kan sätta pengar på att jag kommer somna. Om den inte är jävligt läskig.

Det upptäckte jag idag. Det var i och för sig inte bara jag, för då hade det nog fortfarande varit oupptäckt, utan Tryggis var med. Vi satt i köket båda två med varsin laptop. Jag satt och kollade på Fairy Tail när jag plötsligt sade "Men det kommer gå bra, sånhär musik hade det inte varit annars". Vi såg nog lika förvånade ut båda två kan jag tänka mig! Ha ha, stackars Tryggis hade ingen aning om vad jag pratade om. Så jag lovade att jag skulle vara tyst. För att typ två minuter senare mycket skeptiskt utbrista "Eller hur?!" Återigen pratade jag med serien... Jag måste verkat oerhört intelligent.

Igår gjorde jag min telefon ännu mer ledsen än vad han blev när det insinuerades att han borde bli utbytt. Igår blev telefonstackaren så upprörd att den kastade sig ner för ett par trappsteg. Trappsteg gjorda av betong... Ja, hans skärm är ännu trasigare nu och han laggar emellanåt. Stackarn.

För ett tag sedan var jag hemma hos mor och far och letade efter mina värsta smaljeans för att se om jag kunde komma i dem, men hittade dem inte. Igår var jag på jakt efter mina knäskydd men hittade istället smaljeansen. Vågen har ju varit med mig det sista så jag drog på mig dem. Eller nästan i alla fall... Jag är inte riktigt där än kan man väl säga =P

Så idag har jag registrerat mig på en stegtävling bara för att verkligen se till att hålla igång lite. Ordning på maten har jag nästan också. Ja, nästan, bara inte alla dagar.

Med det fina vädret utanför fönstret idag känns det dock inte särskilt jobbigt att gå ut och träna =)

Så det är synd om mig. Lite i alla fall. Släpar mig till jobbet ändå. Ledig på söndag iaf! Heja heja.

Idag ska jag (kanske) äntligen få se My Week With Marilyn som jag velat se hur länge som helst. Jag ska bara intala mitt filmsällskap att det är en bra idé ;) Å andra sidan är reservplanen Howl's Moving Castle från fantastiska Miyazaki så jag kommer bli nöjd oavsett!

Men först blir det mat. Idag skulle jag försöka anstränga mig igen och göra "riktig" mat (eftersom Cicci har åsikter om min vanliga nödlösning). Köpte därför kyckling men det visade sig att jag fortfarande är alldeles för barnslig och äckelmagad för att kunna göra den själv. Tur man har sambosar + 1 som kan hjälpa till då. Det blev faktiskt helt okej, konstigt bara att till och med något så dumt som mat kan bära med sig minnen som man helst vill slippa. Fånigt är vad det är.

Nåja, snart blir det förhoppningsvis film då, har hört från flera håll att den nog ska passa mig. Håller tummarna att det blir så och att jag inte skapa tmig för höga förväntningar.

The trouble with broken things is how they're impossible to repair. Of course it's impossible to restore it to what it was, but it would have been nice to at least make it unbroken again. Unfortunately, that's too late.

Jag avskyr egentligen att läsa om vädret, men det är svårt att INTE påpeka hur otroligt fint väder vi har för att vara mars månad! I söndags satt jag ute i solen och läste större delen av eftermiddagen. Och då är jag en sån där som fryser jämt, men där kunde jag sitta med jackan uppen och bara linne under. Skeeetanice.

Annars har jag (snart) plöjt igenom hela första säsongen av Game of Thrones den senaste veckan eftersom säsong två börjar sändas på söndag. Som vi har väntat! Plötsligt känns väntan på The Hobbit lite mindre evighetsvarande igen, även om december är långt bort...

Det kommer nog bli en sådan här vad jag än trodde förra veckan när jag spenderade typ en hel dag med att bara tänka på hundar, titta på hundar, läsa om hundar och planera hundar:


Dreamwishes Astrid

En kromfohrländer. En hund ur rasgrupp nio, sällskapshundar. Beskrivs ofta som pigg och glad men har inte krav på makalöst mycket motion utan så som hundar behöver mest. Dessutom är de ju så sjuuuukt söta. Kräver inte mycket pälsvård varken om de är släthåriga eller strävhåriga som Astrid på bilden. Det är en ganska lagom stor hund också.

Enda besväret är väl att det låter fantastiskt bra på pappret, men att jag inte har hunnit göra några ordentliga efterforskningar hur hundarna lever upp till allt på pappret...

Igår hade en av mina kollegor med sig en så fantastiskt söt och mysig och nyfiken och glad och alldeles underbar liten valp med till kontoret. Jag älskar valpar. Och hundar i största allmänhet. Givetvis tänker jag ha (minst) en hund lite längre fram, men jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig för exakt vad jag vill ha. Drömmen är ju en fin högställd Jack Russel Terrier med släthårig päls. Gotta love it.



Dock finns det många saker som ska stämma när man skaffar hund, och en JRT kan vara en väldigt krävande hund eftersom den behöver mycket fysisk motion och mental stimulering. Det tar en del tid i anspråk. Tid kommer man ju givetvis alltid få lägga ner, men jag tror att en lugnare och stadigare hund kommer passa mig bättre som min första egna hund. För det kommer det ju bli även om jag är uppvuxen med hund i familjen. Men det är en jäkla skillnad på att ta hand om en hund som mor och far uppfostrat och håller efter än att göra allt på egen hand.

Därför lutar det mer åt en annan ras (även om jag fortfarande kommer drömma om min JRT och förmodligen både tollare, schäfer, vit herdehund, akita och BC), men det finns ju så många att välja på!

Vad jag letar efter är följande:
- en liten eller mellanstor hund
- som är kvadratiskt byggd
- som kräver pälsvård MAX en gång i veckan
- som gillar att hänga med ut men som också trivs bra med lugn inomhus
- som har ett bra temperament
- som saknar jakt- och vaktinstinker i alltför hög utsträckning
- och som är öppen mot andra människor och hundar

Ja, trots att listan är ganska lång så finns det fortfarande flera, flera raser som kan passa. Skulle jag hitta en hund som känns perfekt men som inte är helt inom ramen kan jag kanske tänka mig att tumma lite på något av alla sakerna också. Jag letar och läser och letar lite till men kan ändå inte riktigt bestämma mig för vilken jag är mest nyfiken på. Tur att jag har ett tag kvar att bestämma mig =P

Efter ett par misslyckade försök till vardagslyx tidigare idag så har jag nu mumsat hallon och vispad grädde på kvällen. Hallon är fantastiskt! Och jag råkade fuska med grädden och ha i lite socker, men det blir så himla mycket godare då! Imorgon får det bli skärpning igen.

Såg en länk till den här eminenta och oerhört underhållande konversationen på facebook.

Det verkar vara mer än en person där som inte har alla indianer i kanoten, men för en av dem har nog kanoten sjunkit till botten.

Gotta love tattoos.

Jag har återigen stulit något från Nina, den här gången är det en ganska lustig artikel publicerad på affärsvärldens hemsida.

Så mycket kostar Dödsstjärnan i Star Wars

Det är snudd på nerd overload för min del måste jag erkänna. Samtidigt får jag nog medge att jag är lite imponerad över att de orkat.

20 000 har blivit en lite magisk siffra i min vardag. Det är nämligen vad min kollega snittar i steg under en dag. Det gör inte jag. Inte ens nästan. Jag snittar just nu 14 000 per dag. Nä, jag är inte helt nöjd med det. Så mitt mål är att försöka höja snittet till åtminstone 17 000 till nästa vecka. Jag vägrar vara bland de sämre.

Igår var andra dagen jag kom över 20 000, i lördags var jag uppe i 21 000. Problemet är ju bara att det känns i kroppen, även om det mesta bara är gående steg. Vi är inte riktigt sams där, kroppen och jag. Så den får helt enkelt bit ihop och kämpa på.

Men vad är egentligen målet? Att klara av tävlingens 10 000 per dag eller inte vara bland de sämsta i laget? I know what I think.

Ja, jag är en hysterisk tävlingsmänniska...