Jösses, jag är sjukt yr just nu. Jag gissar att det beror på att jag är så sjukt trött. Särskilt som det initialt var två skrivfel i andra meningen på det här inlägget.

Vi hade möhippa för Anela igår och jag var visserligen nykter men är sleten så det skriker om det. Vid fem imorse parkerade jag Elaines Silvia på mors och fars gårdsplan, vid nio ringde klockan så jag skulle komma med tåget tillbaka hem. Möhippan var supertrevlig i alla fall, och jag hade roligt även om jag var ganska trött efter att ha jobbat på förmiddagen.

När jag kom hem förut var jag svintrött, och hungrig! Fick bli mat direkt, men jag vågade inte sova något eftersom jag nog aldrig hade kunnat vakna till liv och vara någotsånär vid mina sinnes fulla bruk när vi skulle ha möte med Bläck. Utan jag kämpade med att hålla mig vaken. På mötet var det desto lättare att hålla sig vaken. Nu däremot är jag vääääldigt trött. Vi ska se film. Skräckfilm sägs det. Jag kan sätta pengar på att jag kommer somna. Om den inte är jävligt läskig.

Det upptäckte jag idag. Det var i och för sig inte bara jag, för då hade det nog fortfarande varit oupptäckt, utan Tryggis var med. Vi satt i köket båda två med varsin laptop. Jag satt och kollade på Fairy Tail när jag plötsligt sade "Men det kommer gå bra, sånhär musik hade det inte varit annars". Vi såg nog lika förvånade ut båda två kan jag tänka mig! Ha ha, stackars Tryggis hade ingen aning om vad jag pratade om. Så jag lovade att jag skulle vara tyst. För att typ två minuter senare mycket skeptiskt utbrista "Eller hur?!" Återigen pratade jag med serien... Jag måste verkat oerhört intelligent.

Igår gjorde jag min telefon ännu mer ledsen än vad han blev när det insinuerades att han borde bli utbytt. Igår blev telefonstackaren så upprörd att den kastade sig ner för ett par trappsteg. Trappsteg gjorda av betong... Ja, hans skärm är ännu trasigare nu och han laggar emellanåt. Stackarn.

Jag har precis uppdaterat BLÄCKs blogg med kapitel 17 i stafetten Sista Chansen, så om någon vill ha en ganska fartfylld, actionspäckad och komisk läsupplevelse kan jag rekommendera att läsa den. Den har ett skönt tempo och en rätt härlig självdistans.

Hundar är roliga djur.

Red Hot Chili Peppers - Monarchy of Roses

För ett tag sedan var jag hemma hos mor och far och letade efter mina värsta smaljeans för att se om jag kunde komma i dem, men hittade dem inte. Igår var jag på jakt efter mina knäskydd men hittade istället smaljeansen. Vågen har ju varit med mig det sista så jag drog på mig dem. Eller nästan i alla fall... Jag är inte riktigt där än kan man väl säga =P

Så idag har jag registrerat mig på en stegtävling bara för att verkligen se till att hålla igång lite. Ordning på maten har jag nästan också. Ja, nästan, bara inte alla dagar.

Med det fina vädret utanför fönstret idag känns det dock inte särskilt jobbigt att gå ut och träna =)