Ja, ett halvt rätt kan de faktiskt få nu.

Jag har ju spytt galla på de nya licensavgifterna och nu har SvRF fortsatt uppdatera lite på den fronten. Men nu med helt okej besked. Det gäller lektionsryttarlicenserna som har en helt annan prisbild än de för privatryttarna. Seniorlicensen har blivit lite dyrare, men den kan nog fortfarande anses vara rimlig i min mening. Till skillnad från den "vanliga" seniorlicensen då... Bitter, jag? Hmpf, varför tror någon det...?

Lektionsryttarlicenserna har delats in på samma sätt som de andra med ett pris för ryttare upp till och med 12 år, ett pris för ryttare upp till och med 18 år och ett för ryttare från och med 19 år.

"Licenskostnaden blir;
Licens för lektionsryttare upp tom 12 år: 125 kronor/år
Licens för lektionsryttare junior, upp tom 18 år: 250 kronor/år
Licens för lektionsryttare senior, from 19 år: 375 kronor/år"

Hämtat från SvRF

Mååånga har påpekat för mig hur mesigt det är med ett hjärta på Gedions rumpa, så här ska ni få se på bad ass klippning:



Happy now?! So awesome. Så tufft. Jag kanske ska spåna på nåt coolare än ett hjärta till nästa år trots allt. Även om jag tvivlar starkt på att jag skulle klara en sån här snygg.


(och för er som undrar, ja, som förespråkare för upphovsrättslagen har jag givetvis bett om lov att publicera bilden fast den inte är min)

Nej, man blir aldrig för gammal för sånt här!

Det vill SvRF ta reda på, därför kan man nu fylla i en enkät och lämna åsikter. Visst, det kanske inte var en fantastiskt bra formulerad enkät, men det finns en fråga där man kan kommentera fritt i alla fall =) Jag lämnade åsikter om allt från nytt licenssystem till tveksamhet gentemot en del (icke namngivna såklart!) banbyggare på lokal nivå.

Länk till enkäten

Ja, de med tråkig attityd alltså.

Youtube är fullt av klipp i den här andan:

Ja, ridning är ganska tufft och kan kräva mycket tid. Men det måste ju inte nödvändigtvis vara så. Fem timmar om dagen? Det är inte så många hobbyryttare som kan lägga den tiden. Och jo, det är faktiskt säsongsbundet också även om man tränar året runt. Men det gör alla andra också.

Faktum är att jag tycker man ser många fler som slår ifrån sig om hur svårt och krävande ridning är än de som påstår att det är rena barnleken. Jag kan inte komma på när någon senast påstod att det skulle vara lätt. Men sen är det också så att det blir lite vad man gör det till. Är man nöjd med att sitta och skritta i skogen så kanske det inte är så krävande, medan man får lägga mer tid, jobb och pengar om man vill utmana sig själv och komma framåt. Men ja, jag har ytterst sällan mött någon som faktiskt påstår att det skulle vara så jäkla lätt att rida.

Så nä, skärpning nu hästmänniskor som försöker göra sig förmer och nedvärdera andra sporter.

Jag fick nyligen tips om en mycket bra sida för de som vill träningstävla genom att åka på pay & ride eller pay & jump. Pay & cross ska också finnas med även om det inte är säsong för det nu, samt en massa andra former av träningstävlingar.

Tidigare har jag trott att enda sättet att hitta dem var att leta igenom alla klubbars hemsidor alternativt hoppas att bli tipsad på ett av Sveriges största hästforum. Med de nya licensreglerna som införs nästa år tror jag vi kommer få se en inflation av både arrangemang och deltagande i den här formen.

payandride.se heter sidan och drivs ideellt. HÄR är en länk till Västergötlands RF och HÄR är en till Smålands RF.

Dags att lägga till ett bokmärke!

Hamnade i en diskussion om FEIs förslag på ny "blood rule" igår och insåg att jag inte skrivit om det här än.

Idag utesluts ekipage där hästen har blod på kroppen eller i munnen oavsett vad såret kommer ifrån. Man har nolltolerans. För ett tag sedan kom dressyrkommittén med ett nytt förslag som, om jag förstått det rätt, har till syfte att precisera lite mer vad som gäller för olika sår. Skillnaden mot innan kommer vara att man på större tävlingar (VM, OS, Världscupsfinalen och något mer) avbryter ekipaget när blod upptäcks, en av FEI särskilt utvald veterinär undersöker såret. Om såret har slutat blöda och veterinären "confirms that it is not a horse welfare issue" (http://www.dressur-studien.de/index.php/fei-statement-19102011-blood-rule.html) ska ekipaget få återgå till banan och avsluta sin ritt. Idag blir man alltså utesluten oavsett vilken tävling man rider och hur såret ser ut.

Vad tycker jag? Jo, ibland är nolltoleransen överdriven, absolut. Jag förstår att det är bittert och förbannat tråkigt att behöva lämna banan för ett ynkligt sår som egentligen inte har något som helst betydelse. MEN samtidigt måste man värna om hästens välmående och göra det som goda förebilder på den nivån. Olika veterinärer kan komma fram till olika bedömningar av samma sår, det kommer förmodligen aldrig kunna bli rättvist utan ge upphov till mycket diskussioner och än mer administrativt efterarbete. Nolltoleransen kanske är överdriven ibland, men jag tycker ändå den är vettig då den är tydlig och inte öppen för tolkning,

Nej, jag har inte missat nyheten om att Hickstead gått ur tiden. Oerhört tragiskt, som alltid när ett livs rycks iväg oväntat och i förtid. Lamazes karriär må ha varit en smula brokig, men Hickstead har levererat hela tiden. Vacker och begåvad. Få förunnat.

Jag såg finalen förra året när Hickstead blev världens bästa hopphäst efter att ha gått inte mindre än fyra felfria omhoppningar med olika ryttare. Det gjorde ingen av de andra tre hästarna. Det var fantastiskt måste jag erkänna, även om jag föredrar att se sånt live. Det var inte oförtjänt den bruna hingsten fick med sig den titeln hem.

Jag skulle kunna lägga in en länk som visar när han segar ihop på hoppbanan i Verona, det kryllar av filmer på det på youtube, men jag tänker faktiskt låta bli. Dels ser det ganska obehagligt ut och dels så vill jag hellre minnas honom från VM 2010:

Ett uttryck som jag slänger mig med relativt ofta =P

Faktum är att mina ägodelar som kommer från Gekås i Ullared aldrig gjort mig besviken. Gedions täcken till exempel, där är det alltid Ullaredstäckena som håller bäst och längst. Och har dessutom bäst passform, och är billigast. Undrar varför de flesta kommer därifrån?

Nu har jag gjort lite fynd därnere igen, givetvis till älskade vita.

Ett schabrak. Tyvärr är ju min kamera på telefonen inte den bästa... Färgen ska egentligen inte vara äckeltråkbeigegul utan är uppfriskande ljusgrön!


Ett par svarta dressyrskydd från Catago (ska dock användas till uteritts-/arbetsskydd), ett fleecefodrat regntäcke och ett träns med fantastiskt prisvärd läderkvalitet!


Mycket nöjd =)

Trots att man vill så kan man inte ha var alla fina vänner i sitt liv. Jag har flera av mina viktigaste kvar. Även min mest betydelsefulla fyrfota vän får jag ha hos mig, TACK världen och alla ni som sett till att det blivit så. Men trots detta kan man ibland inte låta bli att tänka på de som man varit tvungen att släppa ifrån sig.

Bilden är definitivt inte av bra kvalitet, men leendet går inte att ta miste på. Underbar häst <3


Rolling Stone
1996
Bold Irish xx - Hertigen

Ett relativt nytt program på tv 3. Tredje avsnittet gick i söndags och handlade bland annat om "oseriösa hästhandlare". Vad jag tyckte? PINSAMT TV3, PINSAMT STRIX, PINSAMT PROGRAMLEDARNA!

Detta är bannemig det sämsta jäkla program jag sett på länge, och de har mage att kalla det samhällsjournalistik! Nä vet du vad. Jag tänker faktiskt skriva till Strix och meddela att det faktiskt inte är någon journalistik alls de håller på med när de presenterar undermålig och ensidig fakta.

För er som nu undrar om jag står på hästhandlarens sida tar ni fel, jag vet mycket väl vad personen i fråga har för rykte och vad jag skulle anse om att göra affärer med denne. Inget företag som involverar henne är intressant för mig. MEN, fortfarande gör TV-teamet med Sanna Lundell i spetsen för ovan nämnda reportage ett skrämmande dåligt jobb.

De intervjuar personer som inte tagit ansvar för sin undersökningsplikt, en av dem har försökt sälja samma häst som hon anklagar hästhandlaren för att ha lurat på henne och de har helt uppenbart varit för dåligt pålästa för att göra hästaffärer på egen hand. Jag har ju i ett tidigare inlägg skrivit om hur viktigt det är med en ordentlig veterinärbesiktning och att ta reda på så mycket man kan i förväg, inte först när problemen uppstår.

Så, programmet går i princip ut på att några människor som känner sig lurade (som snarare inte använt vanligt hästvett eller adekvat hjälp vid hästköp), sedan klampar man in på hästhandlarens tomt och gör ett ytterst tafatt och uddlöst försök att konfrontera henne. Hästhandlaren ger svar på frågorna som inte är helt orimliga. Ett fall till exmpel handlar om en häst som upptäckts ha pålagringar, något som upptäckts när köparen några månader efter köpet gör en egen veterinärbesiktning då hästen också röntgas. Domen blir att hästen är oridbar.

Programledaren har med den här hästen i sin "konfrontation":

Programledare: Du går ju emot lagen på på det sättet att du... du... det finns nåt som heter upplysningsplikt.
Hästhandlaren: Ja.
P: Vet du vad det är?
H: Ja.
P: Du har inte upplyst om skadorna på de sålda hästarna.
H: Men på vilken häst har jag inte upplyst?
P: Du har inte upplyst på Licanto.
H: Men Licanto visste vi ju inte om! ...

Och så fortsätter det en stund.

Lite senare in i programmet klipper de tillbaka till vad jag förmodar är slutet på samma samtal där hästhandlaren upprepar att de inte visste något om skadorna på hästen. Vad har programledaren förbetett för kontring? "Det räcker nu, vi kommer ingenstans". Ha ha, väl förberett. Eller inte.

Kan inte annat än upprepa; KATASTROF!

Jag anser inte mig själv vara en tävlingsryttare. Och inte har jag någon tävlingshäst heller även om vi startar några tävlingar varje år. En tävlingsryttare för mig ligger åtminstone på Msv i den gren man inriktat sig på. Faktum är att de flesta ridhästar bör kunna gå LA/120 med en ganska bra ryttare enligt min mening. Sen att många piloter inte reder ut det är en helt annan sak.

Nåja, även om jag inte anser folk (inklusive mig själv då) vara tävlingsryttare med tävlingshästar tycker jag det är roligt att det finns ett intresse för tävling även på gräsrotsnivå. Det ger en bredd till ridsporten och är till mycket nöje för ekipage med begränsningar. Det tycker uppenbarligen inte Svenska Ridsportförbundet som nu vill göra klyftorna större i tävlingsvärlden och verka nästan vilja förmå oss hobbyryttare att hålla oss borta från tävlingsbanorna helt och hållet i framtiden.

När man tävlar från lokal nivå och uppåt måste man lösa en ryttarlicens. Visst, helt okej. När man tävlar de lätta klasserna på lokal nivå har den kostat ca 200:- det senaste. Fullt rimligt tycker jag. Licensen blir dyrare ju högre nivå man tävlar. MEN, nu ska förbundet införa ett nytt system till nästa år. Baserat på ålder. Så är man 19 år eller äldre ska man betala 750:- per år i licensavgift. Det är ingen dålig höjning för oss som tävlar litegrann på lätt nivå.

Hur motiverar man detta då? "Det nya systemet innebär en höjning av licensen för dem som tidigare löst lokallicens, men de får samtidigt möjlighet att starta på fler tävlingar.". Jamen visst, tävlingar som vi inte är kvalificerade att rida! Inte tusan blir häst och ryttare bättre bara för att man nu tvingas på möjlighet att tävla i högre klasser på samma licens?! Eller är det något jag har missat?

Inte nog med det. Det ska dessutom krävas hästlicens även på lokal nivå. Och okej, det kan jag väl gå med på att man inför (kommer kosta 200:- per år) istället för livstidslicensen som krävts tidigare från regional nivå och uppåt. Men det blir ju inte direkt billigare att tävla för oss som inte är ute varje helg...

Så nu får jag nog logga in i tdb och se vad för tävlingar som finns kvar i år, inte sjutton lägger jag ut 950:- nästa år för att jag och min (underbara) avdankade gamla ridskoleponny ens ska vara berättigade att anmäla oss till tävling.

Läste den här nyheten häromdan.

En flicka och hennes mamma har alltså köpt en ponny för 15 000:- som flickan skulle ha att hoppa med. So far so good. Förutom att ponnyn inte var fräsch, något som säljaren underlåtit att informera om. Sjukt dålig stil, särskilt för den stackars ponnyn som är den som hamnar värst i kläm. MEN. För det finns ett stort men, köparna har alltså låtit bli att veterinärbesiktiga ponnyn innan köp. Det är ett mycket, mycket grovt misstag om man då inte är beredd på den risktagning som det innebär. I artikeln har mamman dessutom uttalat sig "När vi började luska i det, visade det sig att hästen sedan tidigare var utdömd som hopphäst". Varför luskar man inte i sånt innan?

Visst är det riktigt ruttet av säljaren att sälja en häst under dolda förhållanden, men köparna har verkligen inte gjort ett bra jobb för att försäkra sig om vad de får. Bara en sådan sak som att be någon mer erfaren om hjälp hade förmodligen sparat dem en fruktansvärd massa arbete. Det här är vad mamman säger om den uteblivna besiktningen "Nej, hon var inte halt när vi red henne och jag tror inte att hon skulle visat någon hälta vid en besiktning heller". Jag håller inte alls med. Många veterinärer i Sverige är riktigt duktiga och kan hitta skador som man inte vetat om. Nu framgår det ju inte av artikeln vad det är för skada just den här ponnyn dras med, men ändå.

Sen vet jag inte om jag tycker det är rimligt att de ska kräva sina pengar tillbaka men inte lämna igen ponnyn. Visst har de ett bra argument när de säger "Då skulle hon säkert sälja hästen vidare och lura någon annan. Risken är att hon gör fler barn ledsna" men jag tror det är svårt att få igenom. Jag tror det kommer sluta med att köparna lärt sig en dyr läxa.

Gedion går på penicillin sen i fredags på grund av ett lite halvt underligt bakterieangrepp. Det betyder att jag, som inte vågar titta när de sätter nålen i armen på mig när jag ska ta blodprov (trots att jag under en period lämnade blodprov minst en gång i veckan) nu måste sätta en ganska ordentligt kanyl i halsen på min lilla vita. Jag. Det såg kanonlätt ut när veterinären gjorde det och Gedion var superdupersnäll. Ändå var jag en smula nervös igår och fick ringa Carina för lite support. Tack igen!

Hur som haver gick det plättlätt. Gedion ryckte till lite i fredags när han fick tredje sprutan av veterinären, men när han fick två av mig igår så gjorde han inte ens det. Älskade lilla vän <3

Eftersom han går på penicillin ska han ta det lugnt och får gå ensam dygnet runt i hagen. Han brukar gå med de andra dagtid annars, men eftersom de blir lite väl vilda emellanåt så känns det bättre för mig om jag vet att han inte behöver springa en massa. De andra hästarna anser nämligen att Gedion omöjligen kan missa deras lek och brukar dra repor runt honom om han inte är tillräckligt rolig.

Och såklart blir det ingen Monicaträning för mig idag heller. Lite synd, eftersom jag har sett fram emot det gansa mycket, putstat upp alla grejer och sådär. Jag hade till och med planerat outfiten klart för både mig och herr ponnyskrutt. Ah well, sånt är det. Huvudsaken är att kraken blir bra igen. Annars har jag lagt närmare 2000:- spänn på ingenting. Det är skönt i alla fall att han inte har några besvär av det. Förutom när matte är jobbig och ska kladda med en massa kortisonsalva ;)

Idag kommer det en häst till som ska bo i vårt stall, spännande spännande =)

Eftersom Elenor missat min fina redogörelse för min flätningsåterdebut får jag väl dela med mig av den här också.

Jag har ju vid nåt tillfälle under året tävlat dressyr med Gedions man utsläppt. En dödssynd kan man ju tycka, men jag kan verkligen inte fläta ponnyfläta (ardennerfläta, arabfläta eller vad man nu vill kalla den). Jag är (var iaf) en jäkel på att göra Flyingeknoppar, både hållbara och riktigt snygga. Dock är ju Gedions man way past knoppar, och fisknät känns inte riktigt okej när man inte längre är barn. Alltså fläta it is.

Efter att både domare, lagkamrater och tränare gett mig ett gäng (ganska välförtjänta) gliringar om min oförmåga att fixa ponnyn i tävlingsmässigt skick tänkte jag för ett tag sen att jag nog borde ta tag i att lära mig fläta. Så jag provade. Ett försök krävdes det att göra min första hela fläta. Tidigare har jag gett upp redan efter några omtag...

Såhär blev resultatet:

Inte så illa va?

Såhär såg det ut uppifrån sadeln när jag skrittade fram:

Fortfarande okej ur den vinkeln om jag får säga det själv.

Såhär såg det dock ut efter ett dressyrpass:

Tror bestämt jag har en bit kvar att öva... alternativt lära mig sy flätan ;)